DRICKS forskning
Forskning inom dricksvattenindustrin spelar en central roll i att säkerställa tillgången till rent, hälsosamt och säkert dricksvatten för både dagens och framtida generationer. Genom att kombinera och vidareutveckla DRICKS olika forskningsområden kan branschen effektivt förbättra vattenkvaliteten, optimera reningsprocesser och stärka säkerheten i hela distributionskedjan. Samtidigt är det avgörande att forskningen anpassas till nya utmaningar, såsom klimatförändringar, urbanisering och framväxande föroreningar. Genom ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan forskare, myndigheter och vattenproducenter kan vi säkerställa att dricksvattenförsörjningen är hållbar och robust även i framtiden.
DRICKS verksamhet är organiserad i fem forskningsinriktade arbetspaket samt ett temaområde. Därutöver finns två arbetspaket som fokuserar på kommunikation respektive projektledning.
De fem forskningsinriktade arbetspaketen omfattar olika forskningsprojekt som tillsammans bidrar till programmets övergripande mål.
I rullisterna nedan visas varje arbetspaket, dess ansvariga samt komponenter och komponentledare.
Arbetspaket 1 - Uppströmsarbete
Detta arbetspaket fokuserar på framtagande av kunskap och utveckling av metoder för att säkerställa tillgången på råvatten av god kvalitet. Ingående komponenter handlar om kartläggning av mikrobiologiska och kemiska risker för våra vattentäkter samt hur riskerna kan bedömas och utvärderas i syfte att identifiera lämpliga skyddsåtgärder.
Arbetspaketansvarig:
Ekaterina Sokolova, Uppsala universitet
Komponenter och komponentledare:
- Komponent 1.1 – Föroreningar i råvatten
Ekaterina Sokolova och Catherine Paul
- Komponent 1.2 Framtida vattenskydd – PFAS
Fritjof Fagerlund och Ekaterina Sokolova
- Komponent 1.3 – Uppströmsarbete – hur?
Andreas Lindhe
Kontakt:
ekaterina.sokolova@geo.uu.se
catherine.paul@tmb.lth.se
fritjof.fagerlund@geo.uu.se
Andreas.Lindhe@chalmers.se
Arbetspaket 2 - Beredning
Beredning är ett centralt steg för att säkerställa säkert dricksvatten från råvatten till konsument. Arbetet studerar olika tekniker, från biologiska processer till membran, och hur de kan optimeras. Optimeringen omfattar både förenklad drift och ökad förståelse för processer, molekyler och mikrober. Även tekniker för vattenåteranvändning samt skydd mot kemiska och mikrobiella hot analyseras. Fokus ligger också på cirkularitet i vattenverk och hantering av nya risker kopplade till restströmmar.
Arbetspaketsansvarig:
Catherine Paul, Lunds universitet och Kathleen Murphy, Chalmers
Komponenter och komponentledare:
- Komponent 2.1 – Optimering av beredning
Kathleen Murphy och Catherine Paul
- Komponent 2.2 – Barriärverkan
Lutz Ahrens och Catherine Paul
- Komponent 2.3 – Cirkulär vattenberedning
Ann Johansen och Jesper Knutsson
Kontakt:
catherine.paul@tmb.lth.se
murphyk@chalmers.se
lutz.ahrens@slu.se
ann.johansen@ri.se
Jesper.Knutsson@chalmers.se
Arbetspaket 3 - Distribution och vattenkonsumtion
Arbetet med att underhålla och förnya de åldrande och läckande distributionsledningarna har varit fokuserat på att lappa och laga, men där strategin framåt behöver fokusera på att mer proaktivt både öka övervakning av systemet och förnyelse av detta. I komponenterna/projekten som beskrivs nedan kommer vi arbeta med sensorer för att varna för kvalitetsförändringar och läckor, ta fram ett ramverk för ledningsförnyelse baserat på läckagedata, samt aktivt studera vattenkvalitet i hela systemet, risker och effekter vid tryckslag, total vattenförbrukning och vattenåteranvändningspotential.
Arbetspaketansvariga:
Thomas Pettersson, Chalmers och Mats Eriksson, Linköpings universitet
Komponenter och komponentledare:
- Komponent 3.1 – Sensorer för realtidsmätning av vattenkvalitet på ledningsnätet
Mats Eriksson och Kate Murphy
- Komponent 3.2 – Modell för ledningsförnyelse baserat på läckagedata och felhändelser.
Thomas Petterson, Olof Bergstedt och Erik Kristiansson
- Komponent 3.3 – Total vattenförbrukning
Jesper Knutsson och Josefine Klingberg
- Komponent 3.4 – Vattenkvalitet i distributionssystemet
Catherine Paul och Anna Andersson
Kontakt:
Thomas.Pettersson@chalmers.se
mats.eriksson@liu.se
murphyk@chalmers.se
olof.bergstedt@kretsloppochvatten.goteborg.se
erik.kristiansson@chalmers.se
Jesper.Knutsson@chalmers.se
josefine.klingberg@ri.se
catherine.paul@tmb.lth.se
anna.e.andersson@liu.se
Arbetspaket 4 - Risk och beslutsstöd
För att sköta driften men även strategiskt utveckla dricksvattenförsörjningen finns det behov av riskbedömningar och beslutsstöd kopplat till såväl vattenkvalitetsfrågor som vattentillgång och dricksvattensystemens tillförlitlighet. Syftet med detta arbetspaket är att utveckla nya metoder och verktyg för risk- och beslutsstöd, samt vidareutveckla de befintliga. Fokus är på mikrobiella och kemiska risker, leveranssäkerhet samt att ta fram nödvändigt underlag för att beslut ska kunna fattas med hänsyn till exempelvis vattnets värde och investeringars klimatpåverkan. Genom att integrera olika discipliner och kompetenser vill vi bidra till en mer hållbar, säker och kostnadseffektiv vattenförsörjning som kan hantera olika störningar och förändringar.
Arbetspaketansvarig:
Andreas Lindhe, Chalmers Tekniska Högskola
Komponenter och komponentledare:
- Komponent 4.1 – Kvantitativ mikrobiologisk riskbedömning (QMRA)
Thomas Pettersson
- Komponent 4.2 – Nya metoder för kemisk riskanalys
Erik Kristiansson och Carolina Vogs
- Komponent 4.3 – Vattnets värde i samhället
Andreas Lindhe
- Komponent 4.4 – Leveranssäkerhet och åtgärder
Andreas Lindhe och Olof Bergstedt
- Komponent 4.5 – Investeringar och klimatpåverkan
Lars Rosén och Viktor Bergion
Kontakt:
Andreas.Lindhe@chalmers.se
Thomas.Pettersson@chalmers.se
erik.kristiansson@chalmers.se
carolina.vogs@slu.se
olof.bergstedt@kretsloppochvatten.goteborg.se
Lars.Rosen@chalmers.se
Arbetspaket 5 - Karaktärisering av vattenkvalitet med avseende på oönskade komponenter
Arbetspaketansvarig:
Karin Wiberg, SLU
Komponenter och komponentledare:
- Komponent 5.1 – Effektbaserade metoder som tidiga varningssystem för kemiska hälsorisker
Johan Lundqvist och Lutz Ahrens
- Komponent 5.2 – Sensorer och maskininlärning för bedömning av kemisk och mikrobiell vattenkvalitet
Kate Murphy och Catherine Paul
- Komponent 5.3 – Desinfektionsbiprodukter – vilka driver toxiciteten?
Anna Andersson och Elin Lavonen
- Komponent 5.4 – Avancerad kemisk analysteknik
Karin Wiberg och Lutz Ahrens
Kontakt:
Karin.Wiberg@slu.se
johan.lundqvist@slu.se
lutz.ahrens@slu.se
murphyk@chalmers.se
catherine.paul@tmb.lth.se
anna.e.andersson@liu.se
elin.lavonen@norrvatten.se
Arbetspaket 6 - Kommunikation
Syftet med AP6 är att på ett systematiskt sätt sprida kunskap och information från DRICKS forskningsprojekt till dricksvattenbranschen och samhället, genom utbildningssatsningar locka studenter till dricksvattenbranschen samt även vidareutbilda VA-personal. Även den interna kommunikationen inom DRICKS beskrivs här.
Arbetspaketansvariga:
Thomas Pettersson och Andreas Lindhe
Arbetspaket 7 - Projektledning
Syftet med AP 7 är att leda arbetet inom DRICKS på ett kostnadseffektivt och arbetseffektivt sätt. Huvuduppgiften i detta arbetspaket är främst att koordinera och styra verksamheten såsom möten, planering av DRICKS-aktiviteter, rapportering och samordning mellan forskare så väl som medlemsorganisationer, men även samordning med externa parter, inklusive Svenskt Vattens övriga medlemmar.
Arbetspaketansvariga:
Thomas Pettersson och Andreas Lindhe
Temaområde - Ekonomi och organisation
Ansvariga:
Thomas Pettersson och Andreas Lindhe